Jag kommer hem till jul igen!

I fredags hade jag och min gode vän Scraphönan fått biljetter till Peter Jöbacks julkonsert i Ejendals Arena. Det var helt perfekt inga barn hade vi med oss, bara tid för oss själva. Snön föll tungt ute. Och julfaktorn var hög. Det var helt underbart, maken till karl får man leta efter, vilken röst och scenframtoning han har. Han charmade den lite stela publiken till sist och fick flera stående ovationer. Vi var helt saliga efter konseren tills vi kom ut på parkeringen där några idioter parkerat in oss. Hur i H-vetet kan man parkera i tre bilrader, utan möjlighet att komma ut, är det ingen som tänker på att de som står i mitten kanske har bråttom hem eller ?????????????
Nåväl inte änns det kunde ta bort känslan av frid och lycka så vi bestämde raskt att det här skulle bli vår egen tradition, att gå på julkonsert varje år bara vi utan barn, makar eller måsten bara tid att njuta av vår vänskap och god underhållning.
Kram på er alla ute vårt snöiga Sverige

snön faller utanför

Trots mina ambitioner att blogga ofta har de kommit av sig helt kanske för att det hänt så mycket under det senaste halvåret. Min älskade mosters död, mormors sjukdom, mina svärföräldrars hus som brann ner och till sist min långa konvalecens efter gallstens operationen. Plus mina älskade barns tillvaro i detta kaos.
Vi närmar oss julen med stormsteg och jag kan bara hoppas att det har vänt så vi får uppleva lite glädje ett tag framöver. Vi lånade en allergivänlig hund i ett par dagar och det funkade jättebra. Stora A och lilla O kände inte av något och jag tror att det fungerade för mellan M också. Pappa P lämnade tillbaka honom i morse och jag saknar honom nå fruktansvärt och barnen också. Frågan är ska vi vänta på en valp från den vi lånade, då får vi antagligen en hund till sommaren eller ska vi köpa en annan nu till vintern. Ja det är många frågor som susar i våra huvuden och överallt ser vi små minnen som ett tuggben eller hans leksak som jag inte hunnit plocka bort ännu. Det är otroligt vad man fäster sig snabbt vi de små liven.